Beskriv vad ett specialpedagogiskt arbetssätt är
Den pedagogiska kompetensen handlar i ett kategoriskt perspektiv om att kunna sitt ämne och för att kunna undervisa i ämnet. Den här bilden har jag lånat av Bengt Persson samt gjort om den något:. Jag vill gärna lägga till Fischbeins definition också hon existerar förstås inte ensam om denna om för att specialpedagogik undersöker samspelet mellan individen och miljön. Kategorier av kompetenser har olika ansvar på grund av olika grupper av elevers lärande.
Jag tolkar Persson och andra forskare som Nilholm , Fischbein mfl så att den ämnesdidaktiska kompetensen ligger utanför detta. Viktigare ändå, vad sker med hur vi ser på specialpedagogik samt vad får det för konsekvenser för våra elever? Jag ska därför ge mig vid att försöka förklara de två grundläggande perspektiv som jag erfar har betydelse för hur vi resonerar om specialpedagogiska frågor:. Mindre ofta numera, kanske beror det på att allt fler talar om specialpedagogik som något såsom angår alla som jobbar i skolan.
Jag tror att det är bra att debatten är öppen. Åtminstone utifrån ett relationellt perspektiv. Perssons uppställning kontrasterar de två perspektiven vid ett sätt som gör det lätt för att förstå hur de två utgångspunkterna ibland krockar, både i tolkning av skeenden och texter och i verkligheten i skolan.
En vanlig insats i grundskolan är för att elever får enskild undervisning i något tema, inte sällan matematik. I ett längre perspektiv, vad händer med samhället? Grunden är medicinsk och psykologisk.
Om Specialpedagogik för lärande
vilket betyder detta för eleven i ett längre perspektiv? Grunden är sociokulturell. Kanske en bidrag för att klara ett visst prov alternativt för att möjliggöra för en elev beneath en termin eller ett par år. ifall alla kan prata om specialpedagogik utan för att ha utbildningen, vad händer då med kunskapen? Synsättet betonar att det är eleven egen som är bärare av sina svårigheter. enstaka blogg kan knappast ersätta 90 poängs akademisk utbildning i ämnet.
Ibland får jag frågan vad specialpedagogik egentligen är. I det relationella perspektivet är långsiktighet i fokus. Ordet specialpedagogik är så behäftat med associationer att detta är nödvändigt att klargöra vad man menar med det utifrån forskning och teoretisk bas. I ett relationellt perspektiv handlar pedagogisk kompetens om att kunna anpassa och differentiera inom undervisningen utifrån elevgruppen. I denna blogg önskar jag reda ut de två vanligaste teoretiska perspektiven vad gäller specialpedagogik.
Det är självklart inte möjligt att i ett blogginlägg förklara och förklara specialpedagogiska perspektiv historiskt och utifrån aktuell forskning och nuvarande styrdokument.
Specialpedagogik – de enkla sambandens pedagogik eller de komplexa sambandens företrädare?
Det relationella perspektivet betonar miljöns påverkan på svårigheter och undersöker individens skolsituation utifrån många faktorer, som jag beskriver ovan om specialpedagogisk kompetens. En kartläggnings- och analyskompetens kring lärande och påverkansfaktorer som styr lärandet. Jag vill understryka att det relationella perspektivet också tar hänsyn till till exempel medfödda svårigheter men man undersöker hur miljön relationer, fysisk miljö, social miljö, metoder mm påverkar svårigheterna.
Är det ett problem att även engagerade personer utan utbildning i specialpedagogik talar om det och har åsikter om hur specialpedagogen ska arbeta och hur specialpedagogiken bör tillämpas? Det betyder inte att man ej behöver sätta in en snabb insats ibland men utifrån det relationella har man även med en långsiktighet i analys och tillämpning. Nej, egentligen inte. Som det står inom skollagens 3 kap § Elever som mot följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.
Lag Tidsperspektivet är i den kategoriska grunden kortsiktigt, fokus är på insatser för att påverka för stunden. Så här brukar jag förklara de olika delarna av respektive perspektiv:. Specialpedagogisk kompetens handlar i ett kategoriskt perspektiv ifall att ge stöd och hjälp till studenter med svårigheter medan det relationella perspektivet betonar att den specialpedagogiska kompetensen handlar om didaktik och organisation, att stötta skolan och pedagog att anpassa och differentiera undervisningen utifrån vilka elever som finns där.
Därmed blir specialpedagogisk kompetens utifrån ett relationellt perspektiv en fråga om att kunna undersöka orsakssamband vad gäller lärandet och att stödja skolans utveckling till att kunna möta de behov man uppmärksammar. Elever som lätt når de kunskapskrav såsom minst ska uppnås ska ges ledning samt stimulans för att kunna nå längre inom sin kunskapsutveckling. Däremot blir det ett bekymmer om det inte är tydligt vilken teoretisk grund man utgår från.
Orsaken till stödbehov finns i ett kategoriskt perspektiv hos eleven själv, det kan vara till exempel medfödda svårigheter eller sociala orsaker. Om vi ej är medvetna om dessa två viktiga utgångspunkter när vi talar om specialpedagogik är detta stor risk att vi krockar i våra resonemang och att vi tror att oss talar om samma saker när vi inom själva verket tolkar texter, situationer, resonemang utifrån två diametralt olika synsätt.