Hinduismens heliga urkunder
detta är berättelsen om en son, som efter att ha blivit undervisad i de heliga skrifterna, återvänder till sin far, stolt ovan sin lärdom. Världen har inte skapats ur intet, som det uppfattas i andra religioner, utan ursubstansen till världsalltet universum finns hos det gudomligt eviga, alltet. Tanken på döden blir inte skrämmande. Och detta fina existerar det som utgör alltets väsen, det existerar det verkliga, det är själen, detta existerar du.
Han visar sig emellertid sakna den viktigaste kunskapen, nämligen kunskapen om vad gud är.
Hinduismens heliga skrifter : i urval och översättning av
Men det gudomliga är egentligen ett - allt är lika med brahman. Ordet betyder "det som existerar fast och bestämt".
Den här tanken - ifall den innersta hemlighetsfulla gemenskapen mellan allt levande - uttrycks i orden "Detta är du" Tat twam asi. Ett enda världsallt existerar under en för människan ofattbart lång tidrymd. Ingenting kan rubba den. Då sa fadern till honom: "Hämta mig saltet som ni lade i vatten igår eftermiddag. Det gudomligt eviga eller alltet kallas brahman. Tiden mellan världsallten, den långa "natt" då världen existerar upplöst, kallas Brahmanatt.
Livet pulserar i dessa återfödelsens kedjor. Det uppfattas t. I enstaka av hinduismens heliga texter, Upanishaderna , finns en berättelse som försöker förklara vad brahman är. Denna tidrymd kallar hinduerna för kalpa. Hela naturen är genomsyrad av denna världssjäl: människor, djur och växter. Människan känner för att hon finns med i ett kosmiskt kontext. Den värld som vi uppfattar med våra sinnen är enligt hinduisk uppfattning inte den sanna verkligheten.
Enligt hinduiskt tänkande är världens utveckling cyklisk - världen uppstår, utvecklas samt går under i ständigt återkommande perioder. term som förr och nu, före och efter, har en annan innebörd i österländskt tänkande.
Hinduismens heliga skrifter : i urval samt översättning av Måns Broo
I västerlandet tänker vi oss tiden som en rät linje - den rör sig från det förgångna in i nutid och fortsätter mot framtiden. Skaparguden Brahma har fyra ansikten, ett åt varje väderstreck för att kunna orientera sig innan han börjar sitt skaparverk. Den existerar så lång att man har använt enstaka metafor liknelse för att beskriva den:. Indiernas tidsuppfattning är cyklisk. Vi kan rita enstaka tidslinje från vänster till höger och erhålla en bild av tidens gång.
Det betyder att tiden tänks gå i cirklar utan början eller slut. Sinnenas värld är ingenting annat än en illusion, maya , såsom döljer den andliga och sanna verkligheten. detta är detta eviga som i gestalt från skaparguden Brahma med bestämda intervall utvecklar nya världsallt för att därefter dra tillbaka världsalltet i sig själv. Hinduernas syn på världens utveckling påverkar deras tidsuppfattning.
Enligt hinduiskt tänkande kan detta eviga uppenbara sig i flera olika former. Den cykliska utvecklingen, då materien utvidgar sig och drar sig samman, sker med sträng lagbundenhet. Fadern undervisar honom samt säger bl a:. En hindu finner brahman den gudomliga beståndsdelen i tillvaron överallt. imaginer er ett berg av hårdast tänkbara berg, mycket högre än någon av Himalayas höjder, och antag att en människa med en stycke mjuk sidenduk bara en gång vart hundrade år kommer och så lätt vilket möjligt vidrör det stora berget med sidentyget.
Hinduerna kallar denna lagbundenhet som styr utvecklingen för dharma. Den tid det skulle ta för henne att nöta bort hela berget skulle vara ungefär samma längd som ett kalpa. En människas ålder är inte därför betydelsefull. Hur smakar det? Sin kvalificering på grund av det heliga uppdraget anses han ha fullgjort i en kedja av tidigare liv. Tidsåldrar kan tänkas sammanlänkade till kedjor, som inom sin tur hänger ihop i en något som orsakar yrsel eller svimning oändlighet.
Ingen början - inget slut i enlighet med hinduiskt tänkande är världens utveckling cyklisk - världen uppstår, utvecklas och går under inom ständigt återkommande perioder. Dharma är tingens grundnatur, deras eget sätt att verka.