Vad matar jag mitt tall
odling i gängse förband ger låg kvistkvalitet p. Tall blommar i maj—juni. Motivet är för att kottantalet i fröträden ofta är lågt dem närmaste två åren efter föryngringsavverkningen, för för att sedan öka kraftigt fr o m tredjeplats året. Den är ett frosthärdigt pionjärträd, såsom är rakstammigt och har mycket bra förmåga att bilda enskiktade bestånd. I södra land påverkar inte nordförflyttning härdigheten i märkvärd omfattning.
Naturligt växer den främst på magra ståndorter på inte allt för höga höjder samt lämpar sig för trakthyggesbruk och extensiv skötsel. De bör därför om möjligt markberedas redan första hösten efter föryngringsavverkningen. Nordförflyttning respektive förflyttning mot högre höjd av inhemska tallprovenienser inverkar negativt på härdigheten, och får inte göras i norra Sverige. Naturlig föryngring av tall är lämplig på de flesta torra marker samt på friska marker av blåbärsristyp alternativt mindre näringsrika vegetationstyper såsom lingonris-, kråkbärsris- samt lavtyper.
En av de viktigaste faktorerna på grund av att naturlig föryngring ska lyckas är för att fröträden inte vindfälls. Naturlig föryngring utan markberedning ger oftast dåligt resultat på friska marker. Brandtåligheten är stor och utan brand trängs den sakta bort från de flesta markerna eftersom den inte kan föryngra sig naturligt i längden utan den utglesning som kommer efter medelkraftiga bränder. Flyttas proveniensen mer än två grader söderut resulterar det i överhärdighet med alltför låg produktion.
Som mest förmå man se spår efter 17 bränder vid tallstubbar. Volymen uppgår till drygt 1,1 miljarder m3sk. Trädslagsrena tallbestånd som är täta noga att ge virke med hög sågtimmerkvalitet blir orimligt dyra att anlägga genom plantering.
Hur länge växer en tall, hur accelererar man och stoppar tillväxten?
Då är naturlig föryngring eller sådd bättre alternativ. Som schablon rekommenderas att markbereda tredje hösten efter föryngringsavverkningen. Unga stammar är typiskt rödgula medan äldre träd nedtill har skorpbark, vilken bildar ett gott brandskydd, och upptill en gulaktig glansbark. Inhemska tallprovenienser som förflyttas söderut en eller numeriskt värde breddgrader är i regel överlägsna lokal härkomst i produktion tack vare bättre härdighet.
Produktion på god mark tillvaratar inte tallens virkesegenskaper. Naturlig föryngring, stamkvistning eller trängselverkan från andra trädslag kan däremot gynna kvalitetsutvecklingen. Normalt rekommenderas 50— fröträd per hektar någorlunda jämnt förfördelade över föryngringsarealen. Även fröträdens storlek påverkar antalet fröträd som bör lämnas — större träd producerar fler frön. Man bör eftersträva ett grundyta på mellan 5 och 10 m2 per hektar.
I kärva klimatlägen i norra Sverige är tillgången på härdigt tallfrö begränsat då det där inte finns material för att sydförflytta. På bördiga marker finns risk till stor gräskonkurrens. Kottarna blir 3—8 cm långa, koniska och ljusbruna. Eftersom fröträden sprider sina frön under april—juni är det lämpligt för att markbereda på hösten eller tidigt på våren före fröfallet. Naturlig föryngring av tall bör endast tillämpas i områden där temperatursumman normalt överstiger 1 dygnsgrader.
Tall kan odlas inom hela landet men hävdar sig bäst vid torr mark som är medelgod eller svagare och av medelgrov eller grov textur. Trädet blir oftast 20—30 m högt och förmå bli omkring år gammalt. Barren sitter numeriskt värde och två och är blå- till grågröna, längd 3—6 cm. I ungdomen har tallen mycket strikt grenfördelning med 5 kransknoppar.
Fakta om tall – En djupgående översikt ovan skogens giganter
Tall får generellt sämre standard i södra Sverige och på goda boniteter. Den lämpar sig även på frisk, medelgod och finjordsrik mark. Tall finns i bota Sverige, och man kan urskilja två varieteter, eller snarare kliner — låglandstall P. Mellanformer förekommer i norra Bergslagen och södra Norrland. I södra Sverige är grobarheten nästan ständigt tillräckligt bra.
Av den årliga totala tillväxten vid omkring miljoner m3sk svarar tallen för 38 miljoner m3sk. Genom att spara en skyddszon på minst 10 meter runt beståndet kunna oftast stormskaderisken minskas. Äldre tallar övergår dock till mer diffus förgrening. Gran eller contortatall kan vara lämpligare odlingsmaterial i dessa lägen.