Största havsöringen
Parren lever i vattendraget år innan de ställs inför ett avgörande beslut: Att stanna alternativt vandra ut i havet. På lekbottnarna ligger det efter leken flera tusen ägg, såsom långsamt utvecklas under vintern tills de slutligen kläcks under våren. Om parren har enstaka hög tillväxt kommer de att vandra ut i havet under nästa vår. Detta medför också att parren sprider sig allt längre från lekbottnarna. De börjar också mer samt mer likna en vuxen öring.
Efter befruktningen täcker honan över äggen och äggen får därefter klara sig själva.
Navigera inlägg
dem första veckorna efter att ynglen har kommit upp gruset är konkurrensen mycket hård samt ett stort antal yngel dör. Detta sker i strömmande vatten och äggen läggs inom så kallade lekgropar där de sedan befruktas. När all näring i gulesäcken har gått åt måste öringen ta sig upp ur gruset och börja äta annan föda, mot exempel små insekter. Detta och mycket mer kommer jag att beskriva i den denna plats texten, men för att få lite struktur på det hela kommer jag med för att beskriva öringens livscykel från uppväxt till tillbakavandringen till lekområdena, med ett fokus på havsvandringen.
Kloridcellerna hjälper öringen att göra sig från med det saltöverskott som den får inom sig när den dricker havsvatten. Man förmå bokstavligen säga att västkuståarna fylls av små öringar. Havsöringen är en av de helt populäraste fiskarna för sportfiskaren på Västkusten. mot exempel har man i Bodeleån och Kärraån sett att öring som stannar i vattendraget växer cirka centimeter per år, medan ett havsvandrande öring kan växa över 10 centimeter på en sommar.
Detta kan dock existera svårt då den måste konkurera med samtliga andra små yngel. I de små västkustbäckarna är havsöringen också en av de vanligaste fiskarna tillsammans med lax och ål. angående ett yngel inte lyckas hålla ett revir så måste de ut och leta efter ett nytt. Om de haft en dålig tillväxt kommer de att stanna ytterligare en år i vattendraget. Under den första tiden växer de mycket snabbt och etablerar allt större revir.
De största förändringarna som sker i parren är att de ändrar färg, från att ha varit mer kamouflagefärgade mot att bli silvriga och långsmala. Det existerar framförallt den ökade ljusmängden som tros starta smoltifieringen men även den ökade temperaturen. ett hög tillväxt gör att parren klarar från att genomgå den förvandling som krävs på grund av att klara ett liv i havet. dem ökande ljusa timmarna på dygnet gör för att hormonnivåerna i parren ändras.
Det är en hormon som heter prolaktin som hindrar parren att smoltifiera vid fel tillfälle, men vilket nu minskas och gör att andra hormoner aktiveras som tillväxthormon och kortisol. I detta här stadiet brukar man kalla öringen till parr. Att röra sig innebär många risker för ynglen, så som att stöta vid ett rovdjur eller att spolas nedströms, samt forskning har visat att de yngel vilket förlorat ett revir har en mycket nedsänkt överlevnad.
Det samma gäller även inlandsöring vilket inte vandrar ut i havet. Det existerar därför viktigt att den lilla öringen förser sig med ett så bra revir såsom möjligt, där det finns gott om föda. För att äggen ska överleva krävs detta att syrerikt vatten kan tränga ner genom gruset till dem. I vattendraget brukar havsöringen i folkmun kallas för bäcköring, men detta är i själva verket samma art.
Beslutet om att vandra eller inte är därför inte lätt och blir en avvägning mellan kostnaderna för vandringen och vinsten för den samma, och man tror att beslutet tas på hösten och baseras på parrens tillväxt under sommaren. Den nykläckta öringen stannar kvar nere i gruset där den livnär sig på gulesäcken äggulan under den första tiden.
Fakta om havsörnen, Sveriges största rovfågel
Ju större parren blir desto större revir behövs för att kunna tillgodose sina födobehov. Öringen leker på hösten. Smoltifieringen sätter igång vid våren när parren är år gammal. detta bildas också kloridceller i gälarna som fullfölja att de kan dricka havsvatten. Utvandringen mot havet innebär dock en risk för öringen i form av rovdjur och andra utmaningar, så som att leva i saltvatten. Denna förvandling kallas smoltifiering och innefattar en rad olika ändringar i parrens beteende, utseende samt fysiologi.
Fiskepremiärens popularitet 1 april kan närmast jämställas med starten på älgjakten på hösten. Att vandra ut i havet innebär för att parren har möjlighet att växa sig större än om de stannat i vattendraget, vilket medför att de kan få fler ungar. Dessa hormon bidrar till att förbereda parren för ett liv i havet. Vad liksom räknas som en bra respektive dålig tillväxt är något som tros vara förprogrammerat inom öringens gener.
Men varför ser de då så olika ut beroende på om dem lever i havet eller i en inlandsbäck?