Hur fungerar minnessystemet
Den grundläggande distinktionen är mellan långtidsminne och korttidsminne. Samtidigt är människan unik i vissa avseenden, och dessa ska lyftas fram nedan. Sådant som involverar muskelrörelser är procedurellt. Procedurella minnen har huvudsakligen med motorik att göra. flera delar också minnen från dagen då Olof Palme sköts och dagen efter då nyheten blev allmänt känd. Därför ska de presenteras lite mer ingående.
Implicita minnen är sådana minnen som vi har lagrat men ej är medvetna om. Stormen kom, blåste, drog vidare och lämnade byggnader och träd likt högar av stickor efter sig. Händelsen besitter en början, ett mittparti och ett slut. Minne är inte en entydig företeelse samt människan är inte utrustad med ett minnessystem utan flera. Den här typen av minnen delar många individer. Det explicita minnessystemet, liksom det deklarativa minnessystemet, delas vanligtvis upp inom ett episodiskt och ett semantiskt minne.
Explicita minnen avser sådana minnen som vi existerar medvetna om att vi har lagrat samt har någonstans. Det handlar om händelser liksom individen som har minnet har varit tillsammans om direkt haft huvudrollen eller en från huvudrollerna i eller indirekt varit observatör från något som andra gör eller är tillsammans med om. När stormen Gudrun drog in ovan Sverige minns många det som en incident som förde med sig en hel sektion förödelse.
Att särskilja explicita minnen från implicita är att skapa en förståelse för för att mycket av det vi har lagt vid minnet ligger under ytan som merparten från ett isberg. Dessa två typer av minnessystem är centrala för mycket av vårt utbildning. Dessa presenteras ingående nedan. Det procedurella minnet ska också presenteras ytterligare. Alla dessa olika typer av minnen hanteras genom att flera olika minnessystem separat är involverade för respektive typ.
Minnet och hur det fungerar
dem flesta episodiska minnena är privata händelser alternativt händelser man delar med ett fåtal individer. Deklarativa minnen har att göra med sådant vi tar in via våra sinnen samt systematiskt kategoriserar på ett eller annat sätt. Praktiska färdigheter rent generellt vilar på detta procedurella minnessystemet. Vi kan se att även t. Episodiskt minne står, som det låter, för minnen av händelser eller episoder.
Därefter tas arbetsminnet upp lite mer i detalj. Korttidsminne benämns i detta fall som arbetsminne men har en kort tidsrymd. När detta gäller igenkänningsminnen kan vi känna igen platser, byggnader, bilder, ansikten och ord utan för att minnas att vi har lagt dessa vid minnet. En händelse utmärks av att den har ett tidsförlopp. Ett första sätt existerar att skilja mellan explicit och implicit minne. Även utvecklade komplexa rörelsemönster som att simma grodsim eller att crawla, cykla eller köra bil, kunna spela fiol eller trummor, görs möjligt genom våra procedurella minnen.
Minnen kunna vara av så olika slag som för att minnas en resa man varit med ifall, minnas betydelsen av ett ord, hur man räknar ut en ekvation, hur man bör bete sig i en viss social situation, hur man slår till en tennisboll då man servar eller hur man tar sig till affären. Några unika aspekter av mänskligt minne tas också upp. Det finns flera sätt att dela in långtidsminnet i undersystem. Ett andra sätt att dela upp olika minnessystem är att tala om deklarativa samt procedurella minnen.
Toppen som sticker upp ovan vattenytan är som de minnen vi existerar medvetna om att vi har.
Minnessystem
oss har minnen för alla rörelsemönster vi förmå producera. Människan har alltså flera olika minnessystem och hon är inte ensam om detta. Långtidsminnet är vår lagringsenhet för att spara information under lång tid, från några minuter till hela livet. Motoriska minnen och igenkänningsminnen är typiska exempel på implicita minnen. Arbetsminnet hanterar information i några sekunder innan detta försvinner eller lagras i långtidsminnet.
Det existerar framför allt långtidsminnet som är uppdelat inom många undersystem. Att kunna skriva med skrivredskap eller med tangentbord bygger på procedurella minnen.